Taggarkiv: Andrea Schleeh

Andrea – 14 år som vår kyrkoherde och körkamrat

Andrea Schleeh har inte bara varit vår kyrkoherde, utan också vår körkamrat i Grava kyrkokör, sedan 2003, alltså i 14 år. Nu är hon på väg mot nya spännande uppdrag i Göteborg och vi ville passa på att få veta lite mer om vad körsången betyder, både för Andrea själv och för en församling.

Andrea minns inte riktigt hur gammal hon var när hon började i sin första kör, kanske 13-14 år. Det var i den stora distriktsförsamling i Berlin, där hon växte upp. Hennes mamma sjöng i samma kör och det var ett naturligt val. Lite senare i tonåren blev hon sugen på nya utmaningar i körsången och började i en större och mer avancerad kör. De sjöng Bach, Händel och Schütz, oratorier och passioner. Sedan dess har hon alltid sjungit i kör. I studentkörer under sina studieår i Tyskland och Uppsala, och sedan i alla församlingar hon arbetat i. De senaste i Mangskog och nu här i Grava.

Andrea inför körövning i församlingssalen.

”Att sjunga i kör är ett sätt att ha ett andligt liv”, säger Andrea. Därför är det viktigt för henne att just vara med i en kyrkokör. ”Sjungande är också friskvård”, fortsätter hon. ”Och ett sätt att hålla rösten igång, som en träning för gudstjänsterna. Och inte minst – Det är kul!” Sedan gillar hon musik, och att sjunga själv är ett sätt att få ännu mer av den vanan. Att komma till körövningarna på tisdagskvällarna beskriver hon som en skön, fast rutin. Att bara få sätta sig, sjunga och vara. Som kyrkoherde är det ofta hon som ska stå för besluten, här får hon lämna över till körledaren. ”Det är både skönt och nyttigt som kyrkoherde att inte alltid vara den som ska bestämma.”

I församlingslivet skulle Andrea gärna ha ännu mer körsång. ”Det vore underbart om man hade körsång varje söndag”, drömmer hon. Men hon inser att det inte är möjligt att få alla att ställa upp så ofta. ”Sången är ett sätt att uttrycka sin glädje, sina känslor och sin tro”, säger Andrea. ”Och det ger andra en möjlighet att vila i detta.” Kan det bli för mycket då?  ”Det är klart att man inte kan stoppa in ett helt oratorium i en söndagsgudstjänst, men annars kan det egentligen inte bli för mycket,” tycker Andrea.  ”Men det måste finnas en balans. Körsången ska precis som psalmsången, predikan och bönerna fokusera på just den söndagens tema.” ”Och det fungerar väldigt bra här”, fortsätter hon. ”Hans (Lassbo) är också väldigt angelägen om att musiken ska stämma in.”

Uppvärmning pågår

Ett favoritkörverk är Bachs juloratorium. Men det finns så mycket andra stycken hon tycker om. Vilken stämning man är i spelar också in. ”Sedan har jag märkt att det spelar roll vilket språk man sjunger på.” En av hennes älsklingspsalmer är ”O, påskafröjd”, men den tycker hon inte gör sig så bra på svenska. ”Den gör sig väldigt bra med orgel och väldigt bra på tyska, men på svenska är det som om vokalerna blir för mörka. Man får inte samma explosiva glädje som på tyska,” säger hon och skrattar. Med Händel är det tvärtom, tycker Andrea. Även om han var tysk från början komponerade han musiken för engelska och då ska det sjungas på engelska för att låta bra.

Även om gamla kompositörer som Bach och Schütz tillhör favoriterna, kan man inte bara sjunga eller lyssna på äldre musik. ”Bara 1700-tal eller bara 1900-tal blir tråkigt. Man måste blanda.” Hon tror att det är viktigt både för en själv och de som lyssnar. Att man provar på olika genrer och på så sätt utvecklar sin förmåga att ta till sig olika och nya sorters musik. Ett nyare stycke hon gillar är Gabriellas sång. Så den sjöng kören vid hennes avskedspredikan nu på fastlagssöndagen. Hon tycker också mycket om ”Låt mig växa stilla” av Anders Frostenson och Atle Burmans många fina tonsatta texter.

De olika körerna i hennes liv har gett många härliga minnen. Alltifrån ungdomsåren när allt var nytt och häftigt till de olika församlingskörer hon varit med i. De stora körkonserterna i Berlin var något i särklass, men det lilla är minst lika viktigt. Att man trivs tillsammans med de andra i kören. Hur man knyter an till dem man sitter närmast. Körresor är också något som ger minnen för livet. Att komma till annorlunda världar som till exempel bykyrkan i Alfriston i England som vi besökte med Grava kyrkokör. En resa från Mangskog var en överraskningssresa, där de åkte och åkte genom skog och skog, och tillslut kom fram till det hemliga målet i Borgvik. Det blir roliga minnen.

En av Andreas drömmar är att det ska finnas förutsättningar att utveckla musikverksamheten så att det ska finnas möjlighet att sjunga ”från vaggan till graven”. Det är förstås orimligt för en enda kyrkomusiker att täcka upp precis alla åldrar, men drömmar måste man ha. I Grava saknar hon nu en ungdomskör och en kör för de som är äldre. De som känner att de inte riktigt orkar med kyrkokörens tempo.

Nu väntar Göteborg och Backa församling. Hur det ska bli med den egna körsången där vet hon inte än, eftersom där finns hela åtta kyrkor. Hon kommer även att bo i en annan församling än där hon jobbar, för första gången i sitt liv och så har hon även har en relation till tyska församlingen. ”Det blir inte så självklart hur jag ska göra. Kanske har körerna olika karaktär, så det ger sig”, funderar Andrea. Det kommer snart att bli dags att packa ihop det lilla arbetsrummet. På väggarna hänger bland annat minnen från hennes tidigare tjänster; en fredstavla från församlingen i Berlin, en ikon hon fick när hon slutade i Mangskog och också en bild på Grava kyrka. Kanske får de plats på väggarna även i hennes nya arbetsrum i Göteborg?

Andrea vid altaret i församlingssalen

Emmalena Flyman, text och Hans Flyman, foto

Vårkonsert 21 maj

Välkomna till vår vårkonsert i Grava församlingshem.

Lördagen den 21 maj!

Grafva kyrkokör-Skåre Cantores

Gästsolist: Kent Lundberg

Piano: Bertil Andersson

Dirigent: Hans Lassbo

Andakt: Andrea Schlee

Servering

 

vitsippa-Hans FLyman

Julkonsert 22/12 2013

Två dagar före julafton hade vi två julkonserter på söndagskvällen tillsammans med solister och musiker. Kyrkan var fullsatt med över 300 personer på båda konserterna. Vi bjöd på en blandad repertoar med bland annat Bereden väg för Herran med melodi från Boda, Vår frälsare nalkas ur Bachs Juloratorium, En stjerne skinner i natt av Tore W Aas, Jingle bells, Winter wonderland, Tre kungar, Jul jul strålande jul, Hallelujakören ur Händels Messias och O helga natt.

Årets gästsolist Peter Boman framförde även bland annat Sibelius Julvisa och Robert Wells The Christmas song. Solister ut kören var Anna Andersson-Blomqvist, Björn Sandborgh, Chris Green, Hans Flyman och Anna Persson. På pianot hade vi Jan Sundqvist tillsammans med Stefan Lenberg, bas, Thomas Törnquist, trumpet och trummor. Stråkvarteten bestod av Martina Lassbo, violin, Lisa Lassbo, violin, Fredrik Hulthe, viola och Anders Lindahl, violincell. Dirigent och körledare var Hans Lassbo. En andakt hölls av kyrkoherde Andrea Schleeh.

Grafva kyrkokör med Grafva kyrkokör med solist och instrumentalister under ledning av Hans Lassbo
Grafva kyrkokör med solist och instrumentalister under ledning av Hans Lassbo
genrep131221
Grafva kyrkokör med solist och instrumentalister under ledning av Hans Lassbo

 

Julkonsert 131222
Musiker och dirigent: Thomas Törnquist, Stefan Lenberg, Jan Sunqvist, Hans Lassbo, Anders Lindahl, Fredrik Hulhe,Lisa Lassbo och Martina Lassbo

 

Julkonsert131222-2
Solister: Peter Boman, Hans Flyman, Björn Sandborgh, Anna Persson och Chris Green. Anna Andersson Blomqvist saknas på bild.